button-up anchor

Antikroppsbehandling vid återfall av högmalignt lymfom

Den medicinska behandling vid lågmalignt lymfom består normalt sett av immunterapi dvs antikroppsbehandling, ibland ensamt men oftast i kombination med cytostatika.

Vad innebär immunterapi?

 

  • De vanligaste läkemedlen vid immunterapi kallas för monoklonala antikroppar

Monoklonala antikroppar är en behandlingsform som funnits sedan slutet av nittiotalet och utvecklingen av dem är ett av de största framstegen som gjorts inom behandling av lymfom.

 

  • Monoklonala antikroppar stimulerar kroppens eget immunförsvar till att specifikt angripa de celler som är sjuka vid lymfom.

Antikroppar förekommer naturligt i vårt immunsystem. Antikropparna känner igen inkräktare som till exempel bakterier eller sjuka celler och hjälper kroppen att förgöra dem.

De monoklonala antikriopparna har utformats särskilt i laboratorier för att användas som behandling vid olika sjukdomar. Målet med antikroppsbehandling är att söka upp och förgöra endast de sjuka cellerna, lymfocyterna, och inte skada några andra celler.

 

  • Vid lågmaligna lymfom kan antikroppsbehandling ge patienen en symtomfri persiod som kallas remission.

Detta görs genom att minska antalet lymfomceller i din kropp. Det fördröjer en försämring av sjukdomen och hjälper dig att leva längre än om du inte hade fått någon behandling.

Hur fungerar en monoklonal antikropp?

 

  • Monoklonala antikroppar som används vid behandling av lymfom fungerar genom att känna igen och binda sig till antigen på cellens yta.

Alla celler har särskilda markörer på sin yta som kallas för antigen. Olika typer har sina egna specifika antigen som inte finns på andra celltyper.

Du har fler än en sorts vita blodkroppar. Den som är sjukdomsomvandlad vid lymfom heter lymfocyt. Den som är påverkad vid ett lågmalignt lymfom kallas för B-lymfocyt. Genom att slå ut B-lymfocyten kan man även slå ut lymfomet.

 

  • Genom att binda sig till antigen på cellytan kan monoklonala antikroppar förstöra dina B-lymfocyter (lymfomceller).

Ibland kan själva bindningen till antigenet göra att lymfocyten eller lymfomceller förstör sig själv. I andra fall kan bidningen ge en signal till immunförsvaret att angripa och förstöra lymfomcellerna. Genom att binda sig till antigenet på detta sätt kan antikroppsbehandling få bort nästan alla lymfomceller från din kropp och göra dig fri från lymfom. Friska lymfocyter förstörs också av antikroppar riktade mot lB-lymfocyter vilket kan leda till en ökad risk för infektioner.

 

  • När behandlingen med antikroppar är över så produceras nya friska lymfocyter i din benmärg.

 

Hur ges antikroppsbehandling?

 

  • Antikroppsbehandling ges vanligtvis som dropp

Det innebär att läkemedlet tillförs en påse med vätska som sedan sakta får droppa in i kroppen genom en kanyl som en sjuksköterkska satt i ett blodkärl.

Om du även får cytostatika ges antikroppsbehandlingen vanligtvis i början av varje cytostatikacykel. Det kan hända att du får andra läkemedel samtidigt som till exempel smärtstillande och febernedsättande paracetamol och antihistamin som förebygger allergiska reaktioner. Dessa läkemedel kan ges dagen innan behandlingen med cytostatika påbörjas. Biverkningarna av monoklonala antikroppar är i normala fall lindriga och kan lätt kontrolleras.

 

  • Hur ofta du får antikroppsbehandling beror på vilken behandling du får och vad som är bäst för dig
  • Behandling med bara antikroppar

När antikroppar ges ensamt är det vanligt att en dos ges en gång i veckan under fyra veckor. Den behandlingen kan ibland upprepas några månader senare.

Ibland fortsätter behandlingen med antikroppar som underhållsbehandling efter avslutad behandling med cytostatika i kombination med antikroppar. Då ges en dos varannan eller var tredje månad under två år.

  • Behandling med antikroppar i kombination med cytostatika

Antikroppsbehandling kombineras ofta med cytostatika och då ges en behandling var var tredje vecka sex till åtta gånger.

 

  • Vid första behandlingen kan man få stanna hela dagen på sjukhuset och ibland även över natten.

I samband med första behandlingen kommer läkaren opch sjuksköterskan vilja ha dig under lite extra uppsikt. Om biverkningar skulle uppstå under tiden som läkemedlet ges kan dropptakten sänkas eller behandlingen avbrytas tillfälligt tills biverkningarna klingat av. Påföljande behandlingar ofta färre biverkningar. Då brukar själva behandlingen endast ta ett par timmar.

 

  • Det kan hända att du får fortsätta med immunterapi som underhållsbehandling för att öka remissionens längd.

Om den inledande behandlingen med cytostatika och antikroppar lyckas och du går in i remission så rekommenderar ibland läkaren att du fortsätter med immunterapi. Det kallas för underhållsbehandling. Det innebär att du får en dos med antikroppar varannan eller var tredje månad under två år. Din läkare kommer att avgöra hur ofta och hur länge behandlingen ska pågå beroende på dina individuella omständigheter.

 

Har antikroppsbehandling några biverkningar?

 

  • Behandling med monoklonala antikroppar har vissa biverkningar men de är i allmänhet mindre svåra än de som orsakas av cytostatika och det är inte alla som får biverkningar

Eftersom immunterapi med antikroppar dödar den specifika typ av cell som påverkas vid lymfom och inte några andra celler så är biverkningarna få. De biverkningar som kan förekomma är vanligtvis lätta jämfört med biverkningar av cytostatika och det är inte heller alla som får biverkningar. I de fall biverkningar förekommer är de oftast lätta och kortvariga och förekommer bara under själva behandlingen eller några timmar efteråt.

Trots att biverkningarna oftast är milda till måttliga så kan kan allvarliga biverkningar förekomma och kan då behöva behandlas. I mycket ovanliga fall har dessa biverkningar varit livshotande eller lett till att patienten avlidit. Du bör diskutera alla biverkningar som kan förekomma med din läkare innan du påbörjar din behandling.

Biverkningar förekommer främst under den första och andra behandlingen och blir lindrigare vid påföljande behandlingar. Detta beror på att det finns fler lymfomceller att för antikroppen att söka upp och för immunförsvaret att förstöra under den första behandlingen än vid de påföljande.

 

  • Vissa biverkningar som feber och frossa och influensaliknande symtom som muskelvärk, trötthet och huvudvärk kan förekomma under själva behandlingen och är vanligtvis kortvariga.

Ibland kan värmevallningar och värmekänsla i ansiktet förekomma men dessa symtom är oftast kortvariga och försvinner när själva infusionen är avslutad.

En del patienter blir illamående eller kräks men läkemedel mot illamående är effektiva i förebyggande syfte eller för att minska besvären.

Ibland kan man uppleva att det smärtar där lymfomet är beläget. Denna smärta är för det mesta måttlig och kan lindras med vanliga smärtstillande tabletter.

 

  • Immunterapi med antikroppar kan göra dig mer infektionskänslig.

Eftersom antikropparna du behandlas med angriper lymfocyter som är en del av immunförsvaret så kan du bli mer infektionskänslig efter behandlingen. Om du får symtom på infektion som till exempel feber eller ont i halsen är det viktigt att du berättar det för din läkare eller sjuksköterska.

Monoklonala antikroppar kan i en del fall orsaka allergiska reaktioner.

Symtom på detta kan vara:

-Klåda eller plötsliga utslag

-Hosta eller andfåddhet

- Tungan eller svalget svullnar

- Ödem eller svullnad i kroppen på grund av vätska i vävnaden

Kraftiga allergiska reaktioner mot antikroppar vid lymfombehandling är ovanliga och alla patienter övervakas under behandlingen för tecken på sådana symtom. Om du känner några symtom eller obehag så ska du berätta det direkt. Ofta räcker det med att sköterskan sänker dropptakten eller avbryter droppet en stund. I förebyggande syfte brukar patienterna få antihistaminer.

Upp