button-up anchor

Behandling och prognos vid högmalignt lymfom

Att påbörja behandling för ett högmalignt lymfom kan vara en svår och stressande upplevelse. Tiden mellan diagnos och behandling är ofta mycket kort, ibland bara några dagar. Saker och ting kan börja hända mycket snabbt och det kan kännas som att man tappar kontrollen över sin tillvaro. Försök att komma ihåg att vårdpersonalen, patientföreningen och även den här hemsidan är resurser som kan hjälpa dig att ta dig igenom denna upplevelse.

 

 

Prognos vid högmaligt lymfom

Högmaligna lymfom har en god chans att kunna botas. Ibland kan sjukdomen inte botas helt med hjälp av behandling men du kan få en tid då du mår bra och då inga tecken på sjukdom finns, vilket kallas för remission. Efter denna period kan det hända att du åter får symtom vilket kallas för ett återfall. Då kan mer behandling behövas och sjukdomen kan även då botas i vissa fall. Om det inte är möjligt kan man ändå lindra symtomen så mycket som möjligt med hjälp av behandling.


Målsättningen med behandling vid högmaligna lymfom är att bota sjukdomen med behandlingen. Om inte bot kan uppnås, men om sjukdomen svarar på behandling så får patienterna vanligen ett återfall under de första 6-12 månaderna, men remissionen kan vara så länge som 2-3 år. Remissionernas längd minskar vanligtvis för varje återfall och ofta får patienterna vanligtvis inte mer än 3 behandlingsomgångar. Sjukdomen kan antas vara botad om gensvaret på första linjens behandling varit snabb och komplett, inga andra riskfaktorer föreligger och om den sjukdomsfria tiden varat 2-3 år.

Om patienten inte har fått något återfall på fem år så brukar uppföljningskontrollerna på sjukhuset avslutas.

Vilken behandling kommer jag att få för mitt högmaligna lymfom?

Behandlingen för högmalignt lymfom består vanligtvis av immunterapi (också kallat antikroppsbehandling ) och cytostatika. Kombinationsbehandling med antikroppar och cytostatika kan ibland även kallas kemo-immunterapi. Strålbehandling ges ibland som tillägg till andra behandlingsformer.

Det finns flera alternativ att välja för att behandla högmaligna lymfom. Din behandlingsplan kommer att utformas specifikt för dig och kommer att bero på:

  • Vilken exakt typ och grad av lymfom du har
  • Vilket stadium sjukdomen är i
  • Din hälsa och dina individuella omständigheter
  • Dina personliga önskemål och behov


Tabellen nedan visar vanligt förekommande behandling för olika stadier av högmaligna lymfom såväl som prognos och resultat.

 

I Sverige finns nationella behandlingsriktlinjer upprättade av specialister på lymfom. Riktlinjerna hjälper läkaren med beslutet om lämpligaste behandling och möjliggör lika behandling för alla patienter.

Behandlingsalternativ

Målet med behandlingen är att bota sjukdomen eller att du skall få en sjukdomsfri period. Den första inledande medicinska behandlingen innebär ofta flera veckors intensiv behandling med cytostatika i kombination med antikroppar (även kallat kemo-immunterapi).

Cytostatikabehandling

Den vanligaste behandlingen för patienter med högmaligna lymfom är upprepade omgångar med kombinationsbehandling av flera cytostatika, vanligtvis tillsammans med ett kortisonpreparat som exempelvis prednisolon (t.ex. kombinationen CHOP). Patienter med lymfom i ett avancerat stadium (stadium III eller stadium IV) kan behöva behandling med cytostatika under längre tid än de som har en sjukdom i ett tidigt stadium.

Immunterapi (antikroppsbehandling)

Cytostatika behandlingen kombineras oftast med monoklonala antikroppar i som standardbehandling. Antikroppar gör behandlingen mer effektiv och ger endast få biverkningar utöver de som orsakas av cytostatikan. Antikroppar kan läggas till cytostatikabehandling som behandling för alla stadier av högmaligna lymfom.

 

Strålbehandling

Strålbehandling ges ibland efter cytostatikabehandlingen eller kemo-immunterapin. Dessa former av behandling kan ibland ges samtidigt, men det är ganska ovanligt. Strålbehandlingen riktas specifikt mot de påverkade områdena och lymfkörtlarna i kroppen.

 

Ytterligare behandling kan behövas om patienten inte svarar

När behandlingen inte lyckas eller om patienten får ett återfall kan cytostatika ges i höga doser tillsammans med antikroppsbehandling. Denna behandling används även i andra fall där läkarna tror att den har store chans att ge mer lyckat resultat än standardbehandling.

Som ett alternativ kan cytostatika i högdos ges i samband med att en stamcellstransplantation utförs (ibland ges även immunterapi här i experimentellt syfte). Vid en stamcellstransplantation så tas blodkroppar ut från kroppen (detta kan även kallas att skörda blodkropparna eller stamcellerna) innan cytostatika i höga doser ges och transplanteras sedan tillbaka in i kroppen efter cytostatikabehandlingen. Detta kan bota ungefär 30 % till 50 % av patienterna. På grund av att högdosbehandling med cytostatika är mycket intensivt att få, så passar detta inte alla patienter.

 

Om dessa former av behandling inte lyckas eller inte är möjliga att genomföra så blir det medicinska handhavandet palliativt, det vill säga målet blir att lindra symtom och smärta.

 

De flesta högmaligna lymfom behandlas lika men några typer kan behandlas annorlunda

 

Mantelcellslymfom

Detta är en relativt ovanlig form av lymfom, som främst förekommer hos äldre och som är vanligare hos män. Sjukdomen sitter ofta i lymfkörtlar, och i benmärgen, men kan också sitta i väggen i tjocktarmen eller i magsäcken.

 

Behandling av Mantelcellslymfom

Mantelcellslymfom svarar inte lika bra på standardbehandlingen CHOP som andra högmaligna lymfom. Yngre patienter får istället tillägg av ett annat cytostatikum (cytarabin), i kombination med monoklonal antikroppsbehandling och högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation. Äldre patienter behandlas med mindre intensiv cytostatikabehandling i kombination med antikroppsbehandling.

 

Burkittlymfom och Lymfoblastiskt lymfom

Burkittlymfom och lymfoblastiska lymfom är mycket snabbväxande former av lymfom, som oftast förekommer hos barn eller yngre vuxna. Prognosen är oftast god vid snabbt insatt behandling.

 

Behandling av Burkittlymfom och Lymfoblastiskt lymfom

Burkittlymfom och lymfoblastiska lymfom är mycket aggressiva, högmaligna former av lymfom. Patienterna får ofta intensiv cytostatikabehandling med flera olika preparat och behöver ofta ligga inlagda på sjukhus under behandlingen. Man ger också cytostatikabehandling i ryggmärgsvätskan. De flesta yngre patienter med denna form av sjukdomen kan dock botas.

 

T-cellslymfom

De flesta former av lymfom utgår från den typ av vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter. Ca 10-15% utgår istället från s k T-lymfocyter, och kallas T-cellslymfom. Det finns ett stort antal olika typer av T-cellslymfom, varav de flesta är ovanliga. De kan ofta uppträda i lymfkörtlar och benmärg, som andra typer av lymfom, men också t ex i huden.

 

Behandling av T-cellslymfom

T-cellslymfom behandlas vanligen med cytostatikakombinationen CHOP, och hos yngre patienter med tillägg av högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation. Det finns också vissa former av T-cellslymfom som enbart sitter i huden, och som behandlas med ljus- eller strålbehandling.

 

Hur kommer jag att må när jag befinner mig i remission?

När du befinner dig i remission kommer du att ha mycket färre symtom än under en återfallsperiod. De flesta upplever att de kan leva som normalt under denna tid. Upplevelserna av en remission är dock mycket individuella och din läkare kan ge dig råd om hur du kan göra livet så enkelt som möjligt trots sjukdomen.

 

 

Den vårdpersonal som har hand om dig och även patientföreningen kan ge dig en mängd råd om hur du kan leva ett bra liv med lymfom

Din läkare eller sjuksköterska kan hjälpa dig att komma i kontakt med en kurator på sjukhuset, eventuella stödgrupper och lokal patientförening om du behöver stöd och tala med någon 

Upp