button-up anchor

Medicinsk behandling av högmaligt lymfom

När diagnosen högmalignt lymfom ställts påbörjas i de allra flesta fall behandlingen omedelbart. Om patienten har en typ av högmalignt lymfom som kallas diffust storcelligt B-cellslymfom så kan man ge en kombination av cytostatika och immunoterapi (antikroppar) vilket har visat sig vara det mest effektiva sättet att både minska symtom och bota sjukdomen. Uttrycket "bot" är inte är särskilt väldefinierat när det gäller cancersjukdomar men de flesta läkare anser att en period då patienten är fri från symtom och tecken på sjukdom under 3-5 år för en snabbt växande cancer som högmalignt lymfom är synonymt med bot.

Kom ihåg att allas upplevelse av lymfom är olika och cytostatika i kombination med immunterapi kanske inte är den behandling som är bäst för dig. Din läkare eller sjuksköterska kan förklara mer om din behandling och varför man valt just den för dig.

 

Målet med behandlingen vid lymfom är att bota sjukdomen om det är möjligt

Lymfom är en form av cancer som drabbar lymfocyterna som är en sorts vita blodkroppar. Genom att döda så många cancerceller som möjligt kan den medicinska behandlingen hjälpa till att minska dina symtom så att du kan bli botad eller gå in i remission (en period då du mår jämförelsevis bra och har mycket färre symtom än när din sjukdom är aktiv). Om bot eller remission inte går att uppnå kommer behandlingen att riktas mot att minska dina symtom så mycket som möjligt.

 

Den vanligaste behandlingen av högmalignt lymfom består av en kombination med antikroppar och cytostatika.

Antikroppar och cytostatika kan också ges var för sig ensamt. Din läkare kommer att avgöra vilken behandling som är lämpligast för dig beroende vilken typ av lymfom du har, din allmänna hälsa och individuella omständigheter. Efter behandlingen kommer du att få komma på regelbundna återbesök för att följa dina framsteg.

 

Hur fungerar den medicinska behandling av högmalignt lymfom?

Målet med behandlingen är att minska antalet lymfocyter i din kropp. Om du får en kombinationsbehandling med antikroppar och cytostatika kan lymfocyterna minskas på två sätt:

 

 

 

Immunterapi med antikroppardödar specifikt de celler som är sjuka vid lymfom (lymfocyterna). Eftersom lymfocyterna är de enda celler som är sjuka vid lymfom så minskar dina symtom betydligt om de förgörs. Friska lymfocyter angrips också, vilket kan göra dig mer infektionskänslig.

Cytostatika dödar alla celler i kroppen som delar sig och växer snabbt. Eftersom lymfomceller växer och delar sig mycket snabbare än vanliga celler så kan cytostatika döda dem och avlägsna de flesta lymfomceller från din kropp. Detta minskar dina symtom, men eftersom cytostatikan även påverkar friska celler som delar sig och växer snabbt så kan cytostatikabehandlingen ge biverkningar som illamående och håravfall.

Att kombinera dessa två behandlingsformer är effektivt sätt att döda så många lymfomceller som möjligt och lindra symtomen vid högmalignt lymfom.

Vad du kan förvänta dig av behandlingen

Att vara nervös inför din första behandling är fullständigt normalt eftersom den kommer att innebära många nya upplevelser och du kanske också träffar ny personal som är specialister på den behandling som du kommer att få. Kom ihåg att all vårdpersonal arbetar för att hjälpa dig igenom i din behandling och de kommer alltid att ha tid att prata med dig om vad du kan förvänta dig inför dina besök och ge dig råd om hur du skall kunna hantera din behandling. Det kan också finnas lokala stödgrupper för patienter med lymfom på ditt sjukhus eller där du bor. I Sverige finns patientorganisationen Blodcancerförbundet, med lokala föreningar på många håll i landet, som kanske kan tillhandahålla råd och information. Fråga vårdpersonalen som har hand om dig om hur du kan komma i kontakt med en sådan grupp eller Blodcancerförbundet.

 

Du kommer troligtvis att få träffa din läkare i början av varje behandlingsbesök

Din läkare kommer att fråga hur du mår och undersöka din allmänna hälsa och han eller hon kommer att berätta vad du kan förvänta dig av din behandling. En specialutbildad sjuksköterska på mottagningen eller behandlingsavdelningen kommer att ge dig själva behandlingen.

 

Antikroppar och många typer av cytostatika ges intravenöst (som injektion eller dropp)

En del cytostatika kan ges i tablettform medan många ges intravenöst i ett blodkärl. Detta innebär att sjuksköterskan sätter en kanyl i din arm. Kanylen sätts med hjälp av en nål i en ven, för det mesta i armen. Nålen tas sedan tas bort och kvar i blodkärlet finns en liten plastkateter där läkemedel kan ges. Om behandlingen ges i droppform kommer läkemedlet att blandas i en påse med vätska och lösningen droppar sedan långsamt in i kroppen genom katetern.

Ibland används något som kallas central venös infart (CVI). En CVI är en kateter (en tunn slang) som ofta sätts i ett av de större kärlen i övre delen av bröstkorgen och som kan ligga kvar under en längre tid för upprepade behandlingar. Det finns flera olika typer av centrala venösa infarter och de vanligaste alternativen är en PICC-line, där en tunn silikonkateter sätts via en kanyl i armen och som sträcker sig ända upp till ett stort centralt blodkärl i bröstkorgen, eller en central venkanyl (CVK) som sätts direkt i ett av de större blodkärlen, ofta på halsen eller vid nyckelbenet . En subkutan venport (Port-a-Cath), som är en dosa som opereras in under huden och är ansluten till ett större kärl, används också ibland. Fördelen med en CVI är att den kan vara kvar en längre tid och att venerna i armarna inte blir ärriga och sönderstuckna eftersom den kan användas varje gång ett läkemedel ska ges intravenöst. Man kan även ta blodprover i den centrala venösa infarten. Vissa läkemedel är också kärlretande och är då bättre att ge i större, centrala blodkärl än i små ytliga vener i armen.

 

För de flesta innebär behandlingen en kombination av injektioner eller dropp och tabletter vid varje besök

För det mesta ges både antikroppar och cytostatika som injektioner eller dropp, men en del cytostatika och även en del läkemedel mot biverkningar kan tas som tabletter. Dessa kan ibland ges dagen innan cytostatikabehandlingen.

 

I samband med din första behandling så kommer du troligtvis att behöva stanna kvar ett par timmar efter behandlingen

Detta görs för att vårdpersonalen skall kunna övervaka dig och se hur du reagerar på läkemedlen. Om du till exempel får några biverkningar av några av de läkemedel som du får så kan sköterskan kanske sakta ner eller pausa behandlingen så att biverkningarna går över. Din läkare eller någon av sjuksköterskorna kan ge dig mer information om vad du kan förvänta dig i samband med dina behandlingsbesök.

Du kommer att få träffa många olika personalkategorier med olika specialistkompetens

Exempel på personalkategorier som ingår i "lymfomteamet" kan vara en hematolog (som är specialist på sjukdomar i blodet), en onkolog (cancerspecialist), hematologi-eller onkologisjuksköteror och undersköterskor. Även sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator eller psykolog kan ingå. I allmänhet brukar man få någon form av kontaktperson, ofta en sjuksköterska och han eller hon kan besvara de frågor som du har om din behandling.

Förberedelser inför behandling

Att påbörja eller att få behandling och gå på läkarbesök kan vara stressande upplevelser. I avsnittet Förberedelse inför läkarbesök kan du få tips och råd om vad du kan tänka på i förväg eller vad du kan fråga den vårdpersonal som du träffar.

Upp