button-up anchor

Cytostatikabehandling vid högmaligt lymfom

Cytostatika används för att behandla många typer av cancer. De flesta med högmalignt lymfom kommer att få cytostatikabehandling direkt efter att de fått sin diagnos och om sjukdomen återvänder kommer de troligtvis att få cytostatika igen.

 

Målet med cytostatikabehandling är att stoppa cancern från att förvärras och hjälpa dig att gå i remission. Behandlingen fungerar genom att döda celler som delar sig snabbt. Liksom andra cancerceller, så delar sig lymfomceller mycket snabbare än normala celler och därför är cytostatika ett bra sätt att döda så många lymfomceller som möjligt.


Cytostatikan påverkar dock även andra celler i kroppen som naturligt delar sig snabbt. Detta är orsaken till biverkningar som håravfall och illamående.
Det finns många typer av cytostatika som kan användas för att behandla lymfom. Den typ som du får beror på många saker, exempelvis vilken typ av lymfom du har och dina individuella omständigheter. Vid behandling av högmaligna lymfom används ofta en kombination av flera olika cytostatika.

 

Cytostatika kan också ges i kombination med immunterapi dvs antikroppar. Strålbehandling används också ibland beroende på den individuella situationen.

 

Många människor är oroliga för de biverkningar som kan orsakas av cytostatikabehandling, men det är viktigt att komma ihåg att inte alla drabbas och att många av biverkningarna kan förebyggas och lindras med andra läkemedel.

 

Olika typer av cytostatika

Det finns många typer av cytostatika. Vilket eller vilka som du kommer att få kan bero på flera faktorer som till exempel:

  • Vilken typ av lymfom du har och vilket stadium sjukdomen befinner sig i
  • Om du just fått diagnosen lymfom och skall behandlas för första gången eller om du fått ett återfall efter en remission och tidigare behandling
  • Vilka symtom som din sjukdom orsakar
  • Din ålder och andra medicinska besvär du eventuellt har


Vissa behandlingsregimer innefattar bara ett cytostatikum, medan andra innebär en kombination av läkemedel som ges tillsammans. När flera cytostatika ges samtidigt kallas kombinationen ofta för de initialer som de aktuella läkemedlen har. (Cytostatikan kan ibland heta något annat i Sverige än i andra länder och därför stämmer inte alltid bokstäverna i förkortningarna).

 

I tabellen beskrivs de vanligaste kombinationerna. Andra kombinationer förekommer också. Din läkare kommer att berätta mer om de läkemedel som ingår då.

 

Om du har svåra symtom så kan du också få behandling med steroider som är kortisonliknande preparat (vanligtvis prednisolon) och som kan lindra symtomen effektivt och snabbt. Detta preparat är användbart under en kort tid men kan inte användas som långtidsbehandling.

 

Hur fungerar cytostatikabehandling?

Det finns många typer av cytostatika och alla angriper cancerceller på olika sätt. Alla de cytostatikapreparat som används för att behandla lymfom fungerar genom att angripa de celler som delar sig snabbt.

Majoriteten av normala cellerna i din kropp befinner sig mestadels i vilofas. De delar sig bara när de skadas och behöver reparera sig. De flesta normala celler i din kropp kommer inte att dela sig och kan därför inte skadas.

Till skillnad från normala celler så delar sig cancerceller, därmed även lymfomceller, hela tiden vilket är ett av skälen till att de gör så mycket skada. Detta gör att cancerceller är mycket känsliga för cytostatikabehandling.

Det finns dock normala celler i kroppen som delar sig snabbt. Exempel på sådana celler är de celler som hårsäckarna och hårrötterna består av och celler i tarmarnas slemhinna. Effekten som cytostatikan har på dessa celler förklarar en del av de biverkningar som kan uppstå som till exempel håravfall och illamående.



Hur ges cytostatika?

Vissa former av cytostatika tas som tabletter men de flesta ges direkt i blodet, det vill säga intravenöst. Då sätter någon av sjuksköterskorna en droppnål eller kanyl, vanligtvis i armen, och nålen sedan tas bort och en liten plastkateter ligger kvar i blodkärlet och genom den kan läkemedlet sedan ges.

 

Ibland används något som kallas central venös infart (CVI). En CVI är en venkateter som ofta sätts i ett av de större kärlen i övre delen av bröstkorgen och som kan ligga kvar under en längre tid för upprepade behandlingar. Det finns flera olika typer av centrala venösa infarter och de vanligaste alternativen är en PICC-line, där en tunn silikonkateter sätts via en venkanyl i armen och som sträcker sig ända upp till ett stort centralt blodkärl i bröstkorgen, eller en central venkanyl (CVK) som sätts direkt i ett av de större blodkärlen, ofta på halsen eller vid nyckelbenet . En subkutan venport (Port-a-Cath), som är en dosa inopererad under huden och ansluten till ett större kärl, används också ibland.

 

Fördelen med en CVI är att den kan vara kvar en längre tid och att venerna i armarna inte blir ärriga och sönderstuckna eftersom den kan användas varje gång ett läkemedel ska ges intravenöst. Man kan även ta blodprover i den centrala venösa infarten.

 

Viss intravenös cytostatikabehandling kan ges med spruta i kanylen (injektion) men de flesta cytostatika ges som dropp. Läkemedlet tillförs då först en påse med vätska och vätskan droppar sedan långsamt in i venen.

 

Vanligtvis ges cytostatika i cykler med en viloperiod mellan behandlingarna

Vanligtvis ges cytostatikabehandlingen över en dag. Om du får steroider som prednisolon, så kan det vara så att du får tabletter att ta hemma kvällen innan behandlingen. Detta utgör då en cytostatikacykel och sen följer en viloperiod på ca 2-3 veckor till nästa behandling.

 

En hel behandlingsomgång med cytostatika tar i normalfallet flera månader med viloperioder emellan, men hur länge man ger behandling beror på flera olika faktorer och är olika för alla.

De flesta cytostatika kan ges på mottagningen eller behandlingsavdelningen

Detta innebär att du kan gå hem samma dag som du får behandlingen. Ibland kan det dock vara nödvändigt att stanna ett tag på sjukhuset. Din läkare eller sjuksköterska kan ge mer information om detta.

Förberedelser inför behandling

Att påbörja eller att få behandling, besöka sjukhuset eller läkaren kan alla vara stressande upplevelser. Läs om hur du kan förbereda dig inför dessa upplevelser i kapitlet Förberedelser inför behandling, för att lättare kunna hantera dem.

Upp