button-up anchor

Att hantera behandlingen vid återfall av lymfom

Att behöva få behandling igen vid ett återfall av lågmalignt lymfom kan vara en fysisk och känslomässig utmaning. Oavsett om du får antikroppsbehandling, radioimmunterapi, cytostatika, en kombination av dessa eller om du får underhållsbehandling så finns det saker som du kan tänka på att göra för att det skall bli lättare för dig att hantera situationen under tiden du behandlas. De flesta har hört talas om de biverkningar som kan förekomma vid behandling av cancer och känner sig rädda för dem. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är alla som får biverkningar och att många av biverkningarna kan förebyggas helt eller minskas. Antikroppsbehandling, radioimmunoterapi och cytostatikabehandling har alla potentiella biverkningar som du bör vara medveten om och hur du upplever dem beror på vilka mediciner som du får. Du bör diskutera alla eventuella biverkningar med din läkare innan du påbörjar behandling. Du kan också få mer information i de patientbroschyrer som medföljer dina läkemedel och även på sidorna om immunoterapi och cytostatika på lymfominfo.se.

 

Här tar vi upp de vanligaste biverkningarna i samband med den medicinska behandlingen och vad du kan göra åt dem.

 

Att hantera biverkningar i samband med antikroppsbehandling

Biverkningarna i samband med antikroppsbehandling är ofta lindriga, övergående och det är inte alla som får dem

De vanligaste biverkningarna förekommer oftast bara vid första eller andra behandlingstillfället.

 

De vanligaste biverkningarna är feber, frossa och andra influensaliknande symtom som till exempel muskelvärk, huvudvärk och trötthet

Dessa biverkningar upplevs under själva behandlingen och går snabbt över när behandlingen avslutats. Ibland kan det förekomma att patienterna får en värmekänsla i kroppen och i ansiktet. Denna känsla är vanligtvis mycket kortvarig.

 

Illamående eller kräkning kan också förekomma

Sjuksköterskan som tar hand om dig kan ge antiemetika (medel mot illamående) om du skulle behöva det. Det finns många olika sorters antiemetika och olika sorter fungerar bättre på olika individer. Detta innebär att om en sort inte fungerar så kan du be att få pröva en annan.

Mer om hantera illamående och kräkningar

 

Ibland kan det göra ont i de delar av kroppen där lymfomet är beläget

Smärtan är för det mesta lätt och kan lindras med vanliga värktabletter.

 

Ibland kan antikroppsbehandling orsaka en allergisk reaktion

Symtomen på detta kan vara:

  • Klåda eller plötsliga utslag
  • Hosta, väsande andning eller andfåddhet
  • Svullen tunga eller en känsla av att vara svullen i svalget
  • Ödem och svullnad på grund av ansamling av vätska i kroppsvävnaden


Kraftiga allergiska reaktioner mot immunterapi är mycket ovanliga och patienterna övervakas under hela behandlingstillfället för sådana symtom. Det är viktigt att tala om direkt om man får några symtom. I de flesta fall är allt som behövs att man sänker hastigheten på droppet eller stänger av det en kort stund tills den allergiska reaktionen gått över. I normala fall brukar patienterna få antihistaminer innan behandlingen för att undvika eller minska eventuella problem.

 

m du får antikroppsbehandling som en subkutan injektion

Om du få antikroppsbehandling som en injektion under huden i buken kan det ibland uppstå en rodnad vid platsen för injektionen. Rodnaden försvinner som regel inom ett dygn och det krävs ingen åtgärd.

Andra saker att tänka på vid radioimmunterapi

Biverkningarna av radioimmunterapi är samma som vid vanlig immunterapi men med vissa skillnader

 

Blodrelaterade (hematologiska) biverkningar är vanliga vid radioimmunterapi

 

Eftersom du får en svag dos av radioaktivitet i blodet så kan radioimmunterapin påverka andra blodkroppar förutom lymfomcellerna. Detta kan leda till att mängden röda blodkroppar minskar (vilket kallas blodbrist eller anemi) eller en ökad risk för infektion eller blödning. Bristen på röda blodkroppar kan göra dig mer trött än vanligt. Det kan hända att du får järntabletter eller få råd om att äta mycket järnrik mat (som till exempel rött kött, spenat, blodpudding och järnberikade flingor eller juice) för att lindra biverkningarna. Det är också viktigt att vila mycket och ta det lugnt under den här tiden. Det kan hända att du får ovanligt många blåmärken eller blödningar under radioimmunterapin som följd av att blodplättarna påverkas av behandlingen. Om du märker något ovanligt bör du tala om detta direkt för personalen på mottagningen. Den ökade infektionsrisken beror på att radioimmunterapin dödar dina vita blodkroppar. Trots att detta gör att antalet lymfomceller minskar så innebär det också att du bör vara försiktig och inte utsätta dig för infektionsrisker.

Som vid all radioaktiv behandling så finns det en liten risk för att radioimmunterapin orsakar någon ny form av cancer. Du bör diskutera detta och andra möjliga biverkningar med din läkare innan du påbörjar behandling.

 

Att hantera biverkningar i samband med cytostatika

 

Illamående eller kräkning är ganska vanligt vid cytostatikabehandling

Som vi tidigare nämnt i samband med antikroppsbehandling, är det ofta bra att ta antiemetika i förebyggande syfte redan innan behandlingen påbörjas. Om det medel som du fått mot illamående inte fungerar så skall du inte vara rädd för att be om en annan sort.

 

Ont i munnen eller halsen och svårigheter att svälja kan orsakas av att cytostatikabehandlingen påverkar slemhinnorna

Att skölja munnen med bikarbonat blandat med varmt vatten kan ofta hjälpa. Var noga med att borsta tänderna, försiktigt, efter varje måltid för att undvika infektioner. Om du har löständer så kan det ibland vara mer bekvämt att inte använda dem. Om det är svårt att svälja kan det underlätta att äta finfördelad mat eller flytande kost. Du kan ibland märka att en del mat smakar annorlunda under behandlingen. Om så är fallet kan det underlätta att äta kall mat istället för varm och undvika starkt doftande maträtter. Det är bra att undvika att äta sina favoriträtter så att man inte förknippar dem med behandlingen.

 

Diarré eller förstoppning

Om du får diarré är det viktigt att du dricker rikligt med vätska för att se till att du inte blir uttorkad. Prata med någon i vårdpersonalen om vad som är bäst att dricka om du har problem med diarré eller förstoppning.

 

Håravfall

Det är inte alla cytostatika som ger håravfall men om det inträffar så kan det upplevas som väldigt jobbigt. Vårdpersonalen som har hand om dig kan ge dig besked om den behandling som du skall få kan orsaka att du tappar håret och hur du kan få hjälp med att skaffa en peruk om du vill ha det.

Mer om att hantera håravfall

 

Pirrande känsla i händer och fötter (neuropati)

Av vissa cytostatika som kan vara en del av din behandling kan du uppleva en känsla av att det pirrar i händer och fötter. Det finns ingen beprövad behandling mot neuropati men enkla åtgärder som fotmassage och bekväma skor kan underlätta. Försiktiga böj- och sträckövningar av fingrar och tår varje dag kan också hjälpa för att minska denna biverkning.

 

Torr eller öm hud eller torra, ömma naglar

Genom att använda nagellack och mjukgörande kräm så kan man ofta undvika eller lindra besvären.

 

 

Att känna sig trött eller utmattad är också ett vanligt symtom i samband med cytostatikabehandling

Det är viktigt att vila mycket. Ibland kan det vara nödvändigt att ta ledigt från jobbet och att justera sina dagliga vardagsrutiner. En del människor tycker inte alls att behandlingen påverkar dem och att de kan leva helt som vanligt. Upplevelserna är väldigt individuella.

Mer om att hantera trötthet

 

Ökad blödningsbenägenhet, ovanligt många blåmärken och en ökad infektionsrisk

Eftersom benmärgen (där blodkropparna produceras) ibland kan påverkas vid cytostatikabehandling så kan det hända att du blir mer infektionskänslig, lättare får blåmärken eller blöder lättare än normalt. Du bör tala om för din läkare eller vårdpersonalen som har hand om dig om någon onormal blödning uppstår, om du får konstiga blåmärken och även berätta om du haft symtom på infektion eller feber. Regelbundna blodprover tas under cytostatikabehandlingen för att kontrollera att antalet blodkroppar inte sjunker för lågt. Om detta inträffar kan det hända att nästa behandlingstillfälle blir uppskjutet eller att man ger en reducerad dos för att ge benmärgen en chans att återhämta sig. Det är viktigt att försöka minimera infektionsriskerna så långt det är möjligt. Att följa de enkla riktlinjerna nedan kan hjälpa dig med detta:

  • Tvätta alltid händerna innan du hanterar eller lagar mat
  • Använd handskar vid trädgårds- eller hushållsarbete
  • Undvik stora folksamlingar och människor som du vet är förkylda eller har influensa om det är möjligt
  • En del läkare rekommenderar att man undviker tandläkarbehandling när man får cytostatika eftersom detta ökar risken för infektioner i munnen
  • Försök att undvika simning och bassängbad på grund av risken att få en infektion via vattnet eller i omklädningsrummet
  • Om du skall åka på semester utomlands bör du prata med din läkare först eftersom man bör undvika viss vaccinering


Biverkningar är ofta tillfälliga och försvinner när cytostatikabehandlingen avslutats. Men en del av biverkningarna kan vara mer allvarliga.

 

Vissa biverkningar kan vara bestående eller allvarliga och du bör diskutera dessa risker noggrant med din läkare innan du påbörjar behandlingen

En del cytostatika påverkar fertiliteten. Till exempel kan menstruationen bli oregelbunden eller försvinna hos en del kvinnor och hos män kan spermiemängden minska. Trots att dessa symtom är tillfälliga så finns det risk för att infertiliteten kan bli permanent vid användning av vissa cytostatika. Om det finns en risk för detta så bör du diskutera detta med din läkare innan behandlingen påbörjas. Män kan spara och frysa spermaprov i vissa fall. I framtiden kan man tänka sig att kvinnor också skulle kunna få en liknande möjlighet med sina ägg. Andra möjliga permanenta effekter kan vara långtidspåverkan på hjärtat, på känselnerver och en ökad risk att utveckla någon annan form av cancer senare i livet. I dessa fall bör de troliga fördelarna med behandlingen vägas mot riskerna för långtidspåverkan. Din läkare kommer att diskutera detta med dig innan du börjar med behandlingen.

Upp