Vad är lymfom? Remission och återfall

Remission och återfall

Remission och återfall

Efter att behandlingen är avslutad kommer vanligtvis en period då patienten mår mycket bättre, så kallad remission. Eftersom lymfom kan uppträda på väldigt många olika sätt, kan dock denna period också upplevas olika.

I den här filmen berättar Catharina Lewerin, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om risken för återfall efter behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom.

Olika förutsättningar beroende på typ av lymfom

Efter primär lymfombehandling görs en remissionsbedömning för att se om lymfomet har minskat men fortfarande går att påvisa (partiell remisson), eller om alla lymfomtecken har försvunnit (komplett remission).

Komplett remission efter första behandlingsperioden är viktigt vid botbara lymfom, dvs. aggressiva lymfom och Hodgkins lymfom. Denna primärbehandling brukar ta 4-6 (8) månader varefter man upprepar alla undersökningar som gjordes vid diagnos. Vid eventuellt återfall ges annan behandling som vid god remission kan konsolideras med en autolog stamcellstransplantation (ASCT, se ovan), med bibehållen botande målsättning. Vid återfall efter ASCT kan i utvalda fall en allogen stamcellstransplantation eller behandling med CAR-T-celler tillgripas för definitiv bot.

Behandling av lågmaligna lymfom ger oftast partiell (ofullständig) remission, vilken dock kan kvarstå under lång tid utan sjukdomssymtom och med god livskvalitet. När sjukdomen åter blir aktiv kan samma behandling som gavs primärt prövas igen, alternativt använder man andra läkemedel, inte minst de nyare kinashämmarna (se ovan). Ibland konsolideras den nya remissionen med en autolog stamcellstransplantation (ASCT, se ovan). I praktiken blir förloppet ofta kroniskt under många år, och patienten kan så småningom avlida med och inte på grund av sin sjukdom. Ibland är dock sjukdomen mer svårbehandlad p.g.a. resistensutveckling av läkemedel, och det finns en risk att lågmaligna lymfom transformerar till högmaligna. Dessa är lite mer svårbehandlade än primära högmaligna lymfom och behandlingen konsolideras om möjligt med en ASCT. Om sjukdomen blir behandlingskrävande på nytt ges förnyad behandling och sjukdomen leder ofta till en ny period av symptomfrihet.

Behandlingsfasen

Under den aktiva behandlingsinsatsen ges oftast all behandling polikliniskt, patienten läggs in planerat för vissa starkare eller komplicerade behandlingar. Vid nedsatt allmäntillstånd, tecken på allvarliga infektioner eller andra komplikationer kan patienten behöva läggas in akut. Patienten skall därför ha möjlighet att snabbt komma i kontakt med sin behandlande enhet vid misstänkta symtom eller oklar feber. Sjukdomssymtomen kan klinga av redan efter en till två kurer, men biverkningarna av behandlingarna kan tillta under behandlingsfasen som ofta är ca sex månader.

Behandlingen avslutad – vardagen börjar återkomma

Efter avslutad behandling görs en s.k. remissionsbedömning, dvs. man upprepar de undersökningar för stadieindelning som gjordes från början. Om man då inte kan påvisa lymfom är det en komplett remission, vilket är ett viktigt mål vid botbara lymfom. Om den kompletta remissionen här står sig under viss tid, minst två år, kan man tro att patienten är botad. Vid icke botbara lymfom är en djup (kanske t.o.m. komplett) remission också bra och kan innebära flera år utan sjukdomssymtom. Vid otillräcklig remission, med tanke på målsättning, kan annan behandling ta vid.

När primärbehandlingen avslutats blir fokus mer på återhämtning och återgång till ett normalt liv. I tillägg till den trötthet som inte alltid går över av vila (engelska fatigue), se nedan, infinner sig hos många en känsla av tomhet när de täta kontakterna med vårdteamet upphör. De kommande, glesare återbesöken hos läkaren går ut på att se att återhämtningen och rehabiliteringen fungerar som planerat och att det inte finns tecken eller symtom på återfall vid läkarundersökningen eller i prover. Vid misstanke om återfall görs riktade undersökningar med t.ex. datortomografi (DT), MR eller PET-CT. Återbesöken är också ett bra tillfälle för patienten att få svar på sina frågor och prata om eventuell oro för återfall.

I den här filmen berättar Herman Nilsson-Ehle, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om hur livet efter avslutad behandling för lymfom kan se ut

Anpassa livsstilen efter den nya situationen

Under remission kan patienten eventuellt behöva göra en del förändringar i sin livsstil för att kunna leva med lymfom. Kanske orkar man inte göra alla saker man brukade göra innan man blev sjuk. Alla är olika och därför är det viktigt att lyssna på kroppen och bara försöka göra saker man känner att man kan klara av. För råd om kost, träning m.m. se avsnitt om Må bättre med lymfom.

Sök vård direkt vid tecken på återfall

Som patient kan det vara bra att vara medveten om vilka tidiga tecken på återfall man ska vara observant på, och söka vård för dessa även om man nyligen varit på återbesök.

Tidiga tecken på återfall kan vara:

  • Nya förstorade lymfkörtlar
  • Oförklarliga uttalade svettningar nattetid
  • Oförklarlig viktminskning

Om det skulle visa sig vara ett återfall är det viktigt att komma ihåg att chanserna är goda med en ny behandling.