Vad är lymfom? Utredning och diagnos

Utredning och diagnos

Utredning och diagnos

Efter remiss till specialist (hematolog eller onkolog) för misstänkt lymfom kallas patienten, om vissa kriterier uppfylls enligt ”Standardiserat vårdförlopp”, för en första läkarundersökning inklusive genomgång av sjukhistoria. Den som inte kan kommunicera på svenska skall erbjudas en professionell tolk, närstående bidrar med stöd till patienten.

 

Det finns ett 70-tal olika typer av lymfom, där olika grupper behandlas på olika sätt. Utredningen går ut på att kartlägga lymfomet ur tre perspektiv:

  • Lymfomtyp. Detta görs med analys av vävnadsprov, som tas med en kirurgisk biopsi, helst en hel lymfkörtel. I nödfall, om detta inte är möjligt vid t.ex. inre körtlar, gör man nålbiopsi(er) tillräckligt grova för att få tillräckligt med material. Att med en tunn nål försöka suga ut celler (finnålscytologi) ger inte tillräckligt material och skall inte användas för diagnostik. Ibland tas vävnadsprov från lymfommisstänkta tumörer i t.ex. magsäck, grovtarm eller hjärnan. Vävnaden analyseras med vanlig mikroskopteknik, samt efter immunfärgning för att närmare kartlägga specifika ytstrukturer, och i utvalda fall med genetiska analyser av lymfomcellerna.
  • Stadieindelning för att utreda utbredningen av lymfomet i kroppen. Här ingår kroppsundersökning av ytliga lymfkörtlar, samt datortomografi (DT) hals, bröstkorg och buk med kontrast. I vissa fall kompletteras DT med PET-skintigrafi för att kartlägga lymfomcellernas aktivitet. Ibland, särskilt vid lymfom i centrala nervsystemet, görs riktad MR (magnetkameraundersökning). I stadieindelningen ingår också benmärgsundersökning för att fastställa om lymfomet även finns i benmärgen. Denna görs genom aspiration (utsugning) av benmärg och en nålbiopsi ifrån bakre höftbenskammen, i lokalbedövning.

Följande stadier kan förekomma:

  • Stadium I
    Sjukdomen är begränsad till en lymfkörtelregion.
  • Stadium II
    Sjukdomen finns i två eller flera lymfkörtelregioner på samma sida av diafragma (mellangärdet).
  • Stadium III
    Sjukdomen finns i lymfvävnad på båda sidor om diafragma (mellangärdet).
  • Stadium IV
    Sjukdomen är spridd utanför lymfkörtlarna, det vill säga spridning till ett eller flera icke lymfatiska organ, som exempelvis benmärg, lever eller lunga.

Vid oförklarlig feber, nattsvettningar eller viktnedgång, så kallade B-symtom, läggs bokstaven B till stadiebeteckningen. Vid avsaknad av allmänsymtom anges A.

  • Prognosfaktorer. Detta är en individuell ”riskbedömning”, som tillsammans med lymfomtyp och stadieindelning enligt ovan ger underlag för vilken behandling en patient skall erbjudas, och vad som är den realistiska målsättningen med behandlingen. Hit räknas resultat av utvalda blodprover samt patientens allmäntillstånd (performance status), i en skala från helt opåverkad till svårt sjuk och sängbunden.