button-up anchor

 

 

 

Starta första medicinska behandlingen för lymfom

Om du ska få medicinsk behandling för lågmalignt lymfom så är troligtvis mer än två grupper av lymfknutor påverkade och du har börjat få symtom. Detta innebär att du har ett lymfom i ett avancerat stadium. Trots att den med största sannolikhet inte kommer att bota dig så kan behandlingen hjälpa till att minska dina symtom, få dig att gå i remission och även fördröja tiden fram till symtomen kommer tillbaka (återfall). I genomsnitt så får fyra av fem patienter med symtomatiskt, avancerat, lågmalignt lymfom en remission efter sin första behandling.

 

De flesta som får ett återfall av lymfom kan leva ett bra liv med sjukdomen under en lång tid. Att fortsätta med en behandlingsplan kan minska dina symtom under ett längre perspektiv och många får långa perioder i remission. Om du redan hade symtom när du fick diagnosen lågmalignt lymfom så kommer du säkert att få behandling ganska snart efter diagnosen ställts. Vid lågmalignt lymfom är det vanligt att man inte har några symtom alls och därför kan det hända att man avvaktar med behandling genom att "vänta och se" tills du får symtom.

 

Oavsett vad som gäller för dig så har din läkare bestämt att induktionsbehandling är bäst för dig just nu och här på lymfominfo.se så kan du få veta mer om vad detta innebär.

 

Medicinsk behandling?

Den medicinska behandlingen hämmar eller dödar cancerceller. Lymfom är en form av cancer som drabbar dina lymfocyter som är en typ av vit blodkropp. Genom att döda så många lymfomceller som möjligt så kan behandlingen minska dina symtom och få dig att gå in i remission. Remission är en period då du kommer att må förhållandevis bra och ha mycket färre symtom än när din sjukdom är aktiv

 

Lågmalignt lymfom är en kronisk sjukdom som sällan kan botas. Med behandling kan de allra flesta ha ett bra liv under många år och få långa perioder i remission. Behandling ges oftast som en kombination av immunterapi och cytostatika. Ibland kan man dock ge antingen cytostatika eller immunterapi. Din läkare kommer att avgöra vilken form av behandling som är bäst för dig beroende på din personliga hälsa och individuella omständigheter. Du kommer också att behöva komma på regelbundna återbesök efter behandlingen för att följa dina framsteg.

I vissa fall när man avslutat den inledande behandlingen, kan läkaren ordinera någonting som kallas för underhållsbehhandling. Det innebär att du varannan eller var tredje månad under två år får fortsätta behandlingen med bara antikroppar.

 

Immunterapi

Immunterapi kan hjälpa din kropps naturliga försvarssystem, immunsystemet, att döda både de vita blodkroppar (lymfocyterna) som är påverkade av cancer och de som är friska. Vid immunterapi av lymfom används något som kallas monoklonal antikropp. Antikroppar förekommer naturligt i våra kroppar och är en del av vårt immunförsvar. De känner igen inkräktare, som till exempel bakterier eller virus och hjälper kroppen att förstöra dem. Monoklonala antikroppar som används vid immunterapi har anpassats speciellt i laboratorier för att känna igen och döda endast den typ av vit blodkropp som kallas lymfocyt.

Immunterapi vid lymfom ger en del biverkningar men i allmänhet är de mindre svåra än de som förekommer vid cytostatikabehandling och det är inte alla som får några biverkningar. En del biverkningar kan vara mer allvarliga och du bör diskutera dessa med din läkare innan du påbörjar behandlingen. Du kan också få mer information i den patientinformationsbroschyr som följer med läkemedlet.

 

Cytostatikabehandling vid lymfom

Det finns många former av cytostatika eller cellgifter men alla fungerar på så sätt att de dödar celler som växer och delar sig snabbt. Varje cytostatika är utformat för att fungera bäst för en viss typ av lymfom. Ofta används en kombination av flera cytostatika samtidigt för att öka chansen att alla sjuka celler dödas. Dessa kombinationer namnges ofta med initialerna på de läkemedel som ingår i kombinationen. En av de vanligaste kombinationerna av cytostatika är CHOP. Det finns även cytostatikum som tas ensamt i form av tabletter.

 

Eftersom cytostatikan dödar alla celler som växer och delar sig snabbt så kan också friska celler i din kropp påverkas. En del av de friska cellerna i din kropp växer också ganska snabbt. Exempel på sådana är de celler som hårsäckarna och hårrötterna består av och de celler som finns i slemhinnan i mag-tarmkanalen. De kan alltså också påverkas vid cytostatikabehandling såväl som lymfomcellerna.Detta förklarar en del av de biverkningar som cytostatikabehandlingen kan ge, som exempelvis håravfall och illamående. Biverkningarna kan varieramed vilken typ av läkemedel som används och mellan individer. Du bör alltid diskutera detta i detalj med din läkare innan du påbörjar din behandling. 

Upp