button-up anchor

 

 

 

Besök på mottagningen eller behandlingsavdelningen.

Du kanske redan har varit på mottagningen flera gånger för att ta prover, träffa läkaren och för att diskutera de behandlingsalternativ som finns tillgängliga för dig.Om du har avvaktat med behandlingen så har du säkert varit på flera kontrollbesök. Trots detta kanske du ändå är lite nervös inför din första omgång med behandling. Detta är fullständigt förståeligt eftersom det kommer att innebära en mängd nya upplevelser och du kommer kanske att träffa ny personal som är specialister på just den behandling som du kommer att få.

 

Kom ihåg att alla i vårdpersonalen arbetar för att hjälpa dig genom din behandling och de kommer alltid att ha tid att prata med dig om vad som kommer att hända under dina besök och ge dig råd om hur du bäst kan hantera induktionsbehandlingen. Det kan även finnas lokala stödgrupper för patienter med lymfom där du bor och som kan hjälpa dig med dina problem eller lyssna på dig. I Sverige finns det en särskild organisation för patienter med blodsjukdomar (Blodcancerförbundet) som har lokalföreningar på många håll i landet och de kan också ge råd och stöd.

 

Vårdpersonalen som har hand om dig kan hjälpa dig att komma i kontakt med de grupper och organisationer som finns nära dig och som du skulle kunna tänkas vilja kontakta. De kan även hjälpa dig att komma i kontakt med en kurator på sjukhuset. Att förbereda sig inför sin behandling kan också underlätta för dig. I vårt avsnitt om att förbereda sig inför besöket vid lymfomkan du hitta tips om vad du ska tänka på i förväg och vad du kan fråga vårdpersonalen om.

 

Hur ofta kommer jag att behöva komma till mottagningen för behandling av mitt lymfom?

Behandling ges vanligtvis som en kombination av immunterapi med antikroppar och cytostatika. Ibland kan man dock ge antrkiroppsbehandling eller cytostatika var för sig. Din läkare kommer att avgöra vilken form av behandling som är bäst för dig beroende på din sjukdom, personliga hälsa och individuella omständigheter. Du kommer också att behöva komma på regelbundna återbesök för kontroller efter behandlingen.

Vad kommer att hända på mottagningen när jag skall börja min behandling?

Du kommer troligtvis att få träffa din läkare i början av varje behandlingsbesök. Din läkare kommer att fråga hur du mår och undersöka din allmänna hälsa och han eller hon kommer att berätta vad som kommer att hända i samband med din behandling. Det är dock en specialutbildad sjuksköterska på hematolog- eller onkologkliniken som kommer att ge dig behandlingen.

 

Många typer av cytostatika ges intravenöst (som injektion eller dropp)

Detta innebär att sjuksköterskan sätter en venkanyl i din arm. Venkanylen sätts med hjälp av en nål i en ven, för det mesta i armen. Nålen tas sedan tas bort och kvar i blodkärlet finns en liten plastkateter där läkemedel kan ges. Om behandlingen ges i droppform kommer läkemedlet att blandas i en påse med vätska och lösningen droppar sedan långsamt in i kroppen genom katetern.

 

Ibland används något som kallas central venös infart (CVI). En CVI är en venkateter som ofta sätts i ett av de större kärlen i övre delen av bröstkorgen och som kan ligga kvar under en längre tid för upprepade behandlingar. Det finns flera olika typer av centrala venösa infarter och de vanligaste alternativen är en PICC-line, där en tunn silikonkateter sätts via en venkanyl i armen och som sträcker sig ända upp till ett stort centralt blodkärl i bröstkorgen, eller en central venkanyl (CVK) som sätts direkt i ett av de större blodkärlen, ofta på halsen eller vid nyckelbenet . En subkutan venport (Port-a-Cath), som är en dosa som opereras in under huden och är ansluten till ett större kärl, används också ibland. Fördelen med en CVI är att den kan vara kvar en längre tid och att venerna i armarna inte blir ärriga och sönderstuckna eftersom den kan användas varje gång ett läkemedel ska ges intravenöst. Man kan även ta blodprover i den centrala venösa infarten. Vissa läkemedel är också kärlretande och är då bättre att ge i större, centrala blodkärl än i små perifera vener i armen.

 

De flesta som får behandling kommer att få en kombination av injektioner eller dropp och tabletter vid varje besök

För det mesta ges både antikroppsbehandling och cytostatika som injektioner eller dropp, men en del cytostatika och även en del läkemedel mot biverkningar kan tas som tabletter. Dessa kan ibland ges dagen innan cytostatikabehandlingen.

 

I samband med din första behandling så kan du få stanna kvar några timmar efter behandlingen och i vissa fall kanske även stanna över natten

Detta görs för att vårdpersonalen skall kunna övervaka dig och se hur du reagerar på läkemedlen. Om du till exempel får några biverkningar av några av de läkemedel som du får så kan sköterskan kanske sakta ner behandlingen så att biverkningarna går över.

Du kan alltså för det mesta gå hem samma dag som du får behandling men i samband med användningen av vissa läkemedel kan en kort sjukhusvistelse krävas men det beror helt på vilka läkemedel som du skall ha. Din läkare eller någon av sjuksköterskorna kan ge dig mer information om vad du kan förvänta dig i samband med dina behandlingsbesök.

 

Antikroppsbehandling vid lymfom

Immunterapi med antikroppar kan ensamt eller i kombination med cytostatika. Om behandlingen ges i kombination med cytostatika ges den samma dag. Antikroppsbehandlingen kan ges intravenöst som ett dropp eller som en injektion under huden i buken. Inför behandlingen med antikropparna kan du få andra läkemedel som förebygger eventuella biverkningar. Det kan vara till exempel paracetamol och antihistamin.

 

I samband med din första behandling kan du behöva stanna hela dagen och ibland även över natten

Om du skulle få några biverkningar under tiden du får behandling så kan droppet saktas ner eller till och med avbrytas tills biverkningarna går över. Risken för biverkningar är mycket mindre i samband med påföljande behandlingar och dessa går också mycket fortare. De flesta kan få sin behandling över dagen och gå hem samma dag.

Mer om immunoterapi vid lymfom

 

Cytostatika

 

I vanliga fall ges cytostatikabehandling i cykler med uppehåll mellan behandlingarna

Cytostatikabehandlingen ges vanligtvis under en dag och upprepas med några veckors mellanrum. Om du tar kortison som till exempel prednisolon så ges det under 5 dagar efter att cytostatika givits. Detta utgör en cytostatikacykel och sedan följer en viloperiod på ungefär 3 veckor mellan cyklerna. Kortisonet kan både lindra biverkningarna som kan uppstå i samband med behandlingen och kan också göra att tumörcellerna krymper och dör. Läkemedel som tas i tablettform kan ges på flera olika sätt beroende på vilken behandling patienten får. För det mesta så tar en hel behandling med cytostatika totalt flera månader men hur länge den varar beror på många faktorer och är individuellt.

Cytostatikabehandling

 

Vem kommer att ge mig behandlingen?

Behandlingen planeras ofta av en hematolog som är en läkare som är specialist på att diagnostisera och behandla sjukdomar i blodet eller en onkolog som är specialist på att behandla cancer. Han eller hon kommer besluta vilka läkemedel som skall ges, vilka doser du skall få, hur ofta behandlingen skall ges och hur länge den ska pågå.

 

Sjuksköterskor som är specialist på behandling med cytostatika och immunterapi

 

Sjuksköterskor som ansvarar för att ge cytostatika och immunterapi har särskild utbildning och en sådan sjuksköterska kommer att ge dig ditt läkemedel. Han eller hon kan också ge råd om biverkningar och vad man bör göra om något oväntat inträffar under behandlingen. Det kan hända att du får en speciell kontaktsjuksköterska på din mottagning som du kan prata med om du har några frågor eller funderingar. En del av de sjuksköterskor du kommer att träffa kan även vara specialutbildade inom hematologi eller onkologi.

Upp