Leva med lymfom Psykologiska reaktioner

Psykologiska reaktioner

Personerna på bilderna har inget med sammanhanget att göra

Psykologiska reaktioner

Att drabbas av lymfom är omtumlande, inte minst för att det rör sig om ovanliga och för de flesta okända tumörsjukdomar. Lymfom upptäcks på många olika ställen i vården.

Tiden från misstanke till utredning, diagnos och behandling är oftast svår, och ovisshet är för de flesta mycket jobbig. Det finns mycket att vinna på att aktivt hantera känslor av oro, rädsla och ångest, för att bearbeta och hantera det hotfulla i situationen. När diagnosen är satt och behandling startar, går man över i nästa fas, och då blir fokus på att göra något åt det hela. Här är det viktigt att patienten engageras i arbetet och inte blir en passiv mottagare av vård.

Återkommande information, avstämningar och diskussion betyder mycket, och det är viktigt att de olika teammedlemmarna ger sig tid att lyssna. Alla patienter har inte samma förmåga eller ork att beskriva sina besvär, och då kan frågor om vanliga symtom, biverkningar och farhågor öppna för ett bra samtal. Andra människors erfarenheter kan också ge hjälp och kraft, t. ex. via patientföreningar. Om patienten redan innan lymfomsjukdomen har psykiska problem eller t.ex. missbruk, behöver detta tas om hand av vederbörande specialister.

Öppna och nära samtal

I en krissituation både före, under och efter behandling kan det ibland vara nödvändigt att få hjälp av en psykolog. Patientens läkare eller kurator kan då skriva en remiss. Om inte sjukhuset kan erbjuda en psykolog kan man själv söka hjälp via vårdcentralen. Det finns också hjälp att få hos patientföreningen Blodcancerförbundet, Ung Cancer1177 – Råd och stöd vid cancer, den ideella organisationen Cancerkompisar samt på olika patientforum på nätet, exempelvis hos Cancerfonden.

Fatigue – genomgripande trötthet

Trötthet kan vara en följd av sjukdomen i sig eller en följd av behandlingen, och kan förvärras av lågt blodvärde, infektion, långdragna smärtor och illamående. Det är inte ovanligt att patienter magrar och förlorar muskelmassa, och tidigare problem med t.ex. hjärta eller lungor kan göra sig mer påminda. Mycket av detta går att behandla medicinskt. Många cancerpatienter drabbas dessutom av en djup mental trötthet och brist på energi som starkt påverkar livskvaliteten. Många får ökat sömnbehov men man blir inte piggare hur mycket man än vilar. Fenomenet kallas fatigue och är välkänt inom cancervården. De flesta är dock oförberedda på denna trötthet, som ofta är en av de saker cancerpatienter tycker är svårast att stå ut med. Hur starkt man påverkas kan variera över tid, från hanterbar trötthet till känslan av total utmattning. Man kan inte sällan vara tvungen att spara krafter till sådant man verkligen tycker är meningsfullt med hänsyn till sitt sociala liv. Det är viktigt att både teamet och närstående är observanta på depressiva symtom, vilka också kan behandlas. Den bästa behandlingen av fatigue är fysisk aktivitet, och patienten skall uppmanas och sporras till detta. Råd om fysisk aktivitet med hänsyn till förutsättningar och eventuell samsjuklighet skall alltid ingå för att underlätta den löpande återhämtningen.

Få hjälp med att hantera smärta

Vid lymfom kan smärta ibland orsakas av att tumörerna trycker på annan vävnad eller nervbanor. Infektioner, framför allt bältros kan också orsaka smärta. Smärta har oftast inslag av obehag och ångest och tar så mycket energi att den dominerar tillvaron och inte lämnar plats för annat. Smärta är ingenting man måste acceptera och ingen oundviklig del av sjukdomen. Det finns inga skäl att ”härda ut” eftersom det ofta finns metoder som hjälper de allra flesta. Smärta kan vara av olika slag och ska därför behandlas på olika sätt. Det är därför viktigt att en läkare analyserar vilken typ av smärta det rör sig om. Behandling av den vanligaste typen av smärtor innebär att man stegvis vid behov sätter in allt starkare läkemedel, från vanliga perifert verkande till mer centralverkande morfinliknande preparat där biverkningarna, framför allt från magtarmkanalen måste hanteras. Risken att bli beroende av starka smärtstillande är inte stor vid behandling av cancersmärtor men noggrann uppföljning måste ske. Om det rör sig om nervsmärtor finns andra preparatgrupper som är effektiva. Förutom direkt smärtstillande medel finns andra metoder att lindra smärta, exempelvis TENS (transkutan nervstimulering), eventuell akupunktur (om tillgängligt) eller i undantagsfall nervblockad.

Egenvård i form av avslappning

Det finns också mycket annat man kan göra på egen hand med ganska enkla medel, exempelvis träna på avslappning. Genom att fråga vårdpersonalen eller söka information på nätet hittar man alternativ som kan passa. Det finns mängder av övningar man kan göra, med bara enkla instruktioner.

Kreativa fritidsintressen och gemenskap skapar mening

För den som är sjuk och inte kan leva som vanligt under en längre tid, kan tillvaron ibland tappa lite mening. Då kan man försöka tillföra nya aktiviteter och intressen som passar – gärna med inslag av kreativitet, som stimulerar hjärnan att känna lust och glädje i skapandet. Det är lättare att fortsätta aktiviteter som man gör tillsammans med andra. Patienter som blir botade från sitt lymfom bär med sig sina erfarenheter, och livet kan få en annan och rent av bättre mening.