Lymfsystemet

Lymfsystemet

Blodet i vår kropp innehåller olika celler – röda blodkroppar, vita blodkroppar (huvudgrupper granulocyter och lymfocyter), och blodplättar (trombocyter). De vita blodkropparna cirkulerar i lymfsystemet (dit även mjälten räknas), som är en viktig del av kroppens immunsystem dvs. vårt naturliga försvar mot invasion av bakterier, virus och främmande celler.

Lymfsystemet finns i hela vår kropp

Lymfsystemet består av så kallade lymfatiska organ, som bildar celler som deltar i immunförsvaret, och av ett nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa.

Lymfsystemet

 

Till de lymfatiska organen räknas

  • Lymfkörtlar
  • Mjälten
  • Benmärgen
  • Övrig lymfatisk vävnad, t.ex. halsmandlar (tonsiller)

Lymfkörtlar (som när de blir förändrade kan kallas lymfknutor) finns rikligt i kroppen, ofta flera tillsammans på olika lokaler. Ytliga lokaler där man enkelt kan finna förstorade lymfkörtlar är halsmandlar, i käkvinklar, på halsen, precis ovan- och nedanför nyckelbenen, i armhålorna, i ljumskarna och i knävecken. En förstorad mjälte kan ofta kännas i buken. Förstorade lymfkörtlar i bröstkorgen eller en förstorad tymus (bräss), samt förstorade lymfkörtlar i buken kan ses med hjälp av datortomografi (DT) eller magnetkamera, s.k. MR- (magnet-resonans) undersökning. Lymfom i centrala nervsystemet (hjärna, ryggmärg) kartläggs med MR.

Läs vidare inom detta avsnitt

Vilka symtom ger lymfom?

Det vanligaste symtomet vid lymfom är en eller flera svullna, ofta oömma lymfkörtlar (lymfknutor) på ytliga lokaler enligt ovan. Dessa är oftast större än de små körtlar man kan notera i samband med infektion, de är oömma, rundare och fastare i konsistensen.

Utredning och diagnos

Efter remiss till specialist (hematolog eller onkolog) för misstänkt lymfom kallas patienten, om vissa kriterier uppfylls enligt ”Standardiserat vårdförlopp”, för en första läkarundersökning inklusive genomgång av sjukhistoria.

Behandling av lymfom

Alla lymfom är behandlingsbara. Vissa lymfom är botbara, de övriga får betraktas som ”kroniska”, där modern behandling oftast innebär lång sjukdomsfri överlevnad.