Hodgkins lymfom

Personerna på bilderna har inget med sammanhanget att göra

Hodgkins lymfom

Hodgkins lymfom drabbar ungefär 200 personer varje år varav de flesta är ungdomar och yngre vuxna. Till skillnad från de flesta tumörsjukdomar har Hodgkins lymfom en tvåpucklig åldersfördelning i västvärlden, med en första topp vid 30 år och en andra kring 65 år.

De flesta yngre patienter blir botade, och ju tidigare behandlingen kommer igång, desto bättre är utsikterna för tillfrisknande. Även om man behöver en andra behandlingsomgång har man möjlighet att bli helt botad.

Hodgkins lymfom startar som regel i en lymfkörtel eller i brässen (thymus), och sprider sig därefter först till närliggande lymfkörtlar och senare även till mer avlägsna lymfkörtlar och till mjälten. Andra vävnader såsom lunga, lever och skelett kan ibland vara angripna, speciellt i samband med återfall. Det finns olika undergrupper av Hodgkins lymfom, t.ex. en ovanlig form (ca 5 %) som har drag av lågmalignt B-cellslymfom.

Kort tid från diagnos till behandling

Eftersom Hodgkins lymfom är botbart startar behandling direkt efter diagnos även om patienten inte har några symtom. Behandlingen medför, liksom all cytostatikabehandling, att patienten riskerar att bli steril. Detta är förstås omtumlande, och eftersom många patienter är i familjebildande ålder måste åtgärder för att bevara förmågan att bli förälder vidtas före behandlingsstart. Det kan bli aktuellt att spara spermier eller ägg, och kontakt skall i dessa fall tas med fertilitetscentrum före behandlingsstart.

Kombination av cytostatika och strålbehandling

Hodgkins lymfom är en mångfacetterad sjukdom som har varit botbar i många år, och behandlingarna har utvecklats successivt. Dels gäller det att bota patienten med så lite risk för långsiktiga biverkningar som möjligt, dels att förbättra för de som har en sämre prognos. Till de som har begränsad sjukdomsutbredning ges begränsad cytostatikabehandling och riktad strålbehandling, till övriga ges cytostatikabehandling av varierande intensitet beroende på individuell riskprofil. Vid återfall övervägs autolog stamcellstransplantation, som kan konsolideras med immunterapi (monoklonala antikroppar). Allogen stamcellstranslantion kan bli aktuell vid återfall efter autolog stamcellstransplantation. Patienter som inte är lämpade för transplantation kan erbjudas annan bromsande behandling. Nya läkemedel, t.ex. checkpointhämmare (se avsnittet ”Behandling av lymfom”) har introducerats.

God prognos men risk för sena komplikationer

Hodgkins lymfom behandlas i de allra flesta fall med målsättningen att bota sjukdomen, vilket enligt statistiken lyckas för majoriteten av patienterna. I den individuella riskbedömningen som alltid görs är ålder, sjukdomsutbredning, sjukdomspåverkan och tidigt behandlingssvar viktiga faktorer. Hodgkins lymfom anses vara botad om svaret på första linjens behandling (primärbehandlingen) varit snabb och tydlig, och om den sjukdomsfria tiden varat 2-3 år. Efter återfallsbehandling blir uppföljningen längre, ofta i storleksordningen 5 år eller mer. Både cytostatika och strålbehandling kan efter åtskilliga år ge upphov till sena komplikationer från olika organ inklusive nedsatt funktion eller sekundär cancer. Beroende på vilken behandling som har givits görs en individuell plan för riktade hälsokontroller. En viktig del med hänsyn till sena biverkningar är att patienten helt avstår från rökning.

Läs vidare...

Mantelcellslymfom

Mantelcellslymfom utgår från en grupp B-lymfocyter som normalt finns i lymfkörteln, och drabbar knappt 100 personer varje år. Det är en relativt ovanlig form av lymfom. Sjukdomen sitter oftast i lymfkörtlar och benmärg, men kan också sitta i väggen i tjocktarmen...

Leva med lymfom

Att få diagnosen lymfom påverkar både den som är sjuk och den närmaste omgivningen. Utredning av misstänkt malignt lymfom sker numera ofta inom ramen för s.k. ”Standardiserade Vårdförlopp” (SVF). Dessa syftar till att göra tiden från ”välgrundad...

Att vara närstående

När en person får diagnosen lymfom blir detta en ny situation även för de närstående. Den som är sjuk kan behöva hjälp med praktiska saker i vardagen, men även med att hantera den känslomässiga bördan av sjukdomen.