Olika typer av lymfom

Personerna på bilderna har inget med sammanhanget att göra

Olika typer av lymfom

Lymfom är ett samlingsnamn för en rad olika tumörsjukdomar som utgår från celler i lymfsystemet, det finns i dagsläget ett 60-tal olika definierade varianter. Lymfomtyp och sjukdomsutbredning styr den kliniska bilden, och val av behandling påverkas även av individuell riskprofil.

Lymfom delas grovt in i fyra grupper

  • Lågmaligna (indolenta/långsamt växande) lymfom
  • Högmaligna (aggressiva/snabbväxande) lymfom
  • Hodgkins lymfom
  • Mantelcellslymfom

Non-Hodgkin lymfom – inte längre ett relevant begrepp

Den engelske läkaren Thomas Hodgkin beskrev 1832 den sjukdom som kom att uppkallas efter honom, dvs. Hodgkins lymfom. Länge kallade man alla andra typer av lymfom för Non-Hodgkin lymfom (NHL), men detta frångår man allt mer eftersom det riskerar att bli allt för otydligt. Variationen inom NHL är mycket stor, både vad gäller behandling och prognos. Man delar istället in dessa sjukdomar i lågmaligna och högmaligna lymfom, samt om lymfomcellerna är av B- eller T-cellstyp. Varken Hodgkins lymfom eller Mantelcellslymfom kan delas in på detta sätt, så dessa beskrivs separat.

Lågmaligna lymfom Högmaligna lymfom
Andel 40-50 % 50-60 %
Tillväxt Långsam Snabb
Beskrivning Ofta inga symtom vid diagnos. Diagnosen ställs ofta av en slump Symtomen är ofta uttalade vid diagnos och förvärras snabbt
Behandling Det är vanligt att man avvaktar med behandlingen om det inte förekommer några symtom. Den snabba tillväxten gör att man startar behandlingen direkt
Resultat Lågmaligna lymfom svarar bra på behandling men det är vanligt med återfall. Trots det lever många ett normalt liv i många år Högmaligna lymfom svarar ofta bra på behandling och har stor chans till bot

 

I de två huvudgrupperna lågmaligna och högmaligna lymfom finns ett stort antal undertyper. För att fastställa vad det är för typ av lymfom tas vävnadsbiopsier (lymfkörtel, tumörvävnad, benmärg), blodprover, kartläggning av sjukdomsutbredning med datortomografi samt eventuellt magnetkamera (MR) och PET-skintigrafi. Den individuella riskprofilen kompletterar bilden och sammantaget kan man sedan se vilken behandling som är bäst för just den aktuella patienten.

De vanligaste typerna av lymfom är: Antal per år i Sverige (ca)
Diffust storcelligt B-cellslymfom (högmalign) 550
Kronisk lymfatisk leukemi (lågmalign) 500
Follikulärt lymfom (lågmalign) 200
Hodgkins lymfom 200
Lymfoplasmacytiskt lymfom (lågmalign) 100
Marginalzonslymfom (lågmalign) 100
Mantelcellslymfom 100
T-cellslymfom (högmalign) 75

 

Läs vidare inom detta avsnitt

Lågmaligna lymfom

Lågmaligna lymfom kallas även indolenta eller långsamt växande lymfom. De är ovanliga före 50 års ålder, och risken att drabbas ökar ju äldre man blir. Sjukdomen ger oftast inga symtom i början.

Högmaligna lymfom

Högmaligna lymfom kallas även aggressiva eller snabbväxande lymfom. De flesta utgår från B-lymfocyter, 10-15 % från T-lymfocyter. De förekommer i alla åldrar men är, som övriga lymfom...

T-cellslymfom

Cirka 10-15 % av lymfomen utgår från T-lymfocyter (T-cellslymfom). Det finns ett antal olika typer av T-cellslymfom, varav de flesta är ovanliga. T-cellslymfom delas in i perifera T-cellslymfom (som i sin tur har...